Hög tid att fylla på matförråden, nu ekar det bara man kliver in i kökszoonen. Barnen får numera hjälpa till, en ska få följa med och handla och en ska hjälpa till att bära de tunga påsarna från bilen in till köket. Rena rama slaveriet enligt dem - men vilken lyx att få hjälp med små vardagliga ting. Konstigt att jag ändå drabbas av dåligt samvete då jag begär hjälp av de små liven... Men vi småbarnsföräldrar kan behöva ett extra handtag från de små "datormissbrukarna", det kan inte vara tanken att vi är halvt sönderstressad - upp till kamp!

Vet att sonen kommer att läsa detta och ha en hel del synpunkter...kram på dig lillgubben!